1. Bakgrund
1.1 Vad innebär uppdraget?
Uppdraget som särskild företrädare för barn innebär att denne ersätter vårdnadshavarnas ställföreträdarskap för barnet i de fall det finns misstankar om att vårdnadshavarna eller någon som står vårdnadshavarna nära har begått ett brott mot barnet. Företrädaren ska i dessa fall tillvarata barnets rätt under förundersökningen samt både under och efter rättegången. Den särskilda företrädaren kan i sin roll ta beslut som berör barnet utan vårdnadshavarnas samtycke.
Utgångspunkten för den särskilda företrädaren är alltid att se till barnets bästa. Det är därför viktigt att den särskilda företrädaren håller sig oberoende och har en fristående roll till andra, såsom myndigheter och vårdnadshavare, för att kunna ta till vara barnets intresse.
1.2 Barnets bästa
Förenta nationernas konvention om barns rättigheter, Barnkonventionen, innehåller regler om barns rättigheter. Konventionen ratificerades av Sverige år 1990 och blev svensk lag år 2020. Den särskilda företrädaren ska i sin roll se till att Barnkonventionens bestämmelser om barnets rättigheter och integritet efterlevs. Det är främst två artiklar som i Barnkonventionen som ska ses som centrala; artikel 3: principen om barnets bästa och artikel 12: principen om barnets rätt att få komma till tals och bli respekterad.
– Artikel 3 1 st: Principen om barnets bästa
- Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
– Artikel 12: Principen om barnets rätt att få komma till tals och bli respekterad
- Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
- För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.
2. Förordnanden
2.1 När ska en särskild företrädare förordnas?
Det finns två fall när en särskild företrädare för barn ska förordnas då förundersökning inletts eller återupptagits ifråga om brott mot barn som kan leda till fängelse. Det första av dessa fall är när barnets vårdnadshavare kan misstänkas för brottet. Det andra fallet är när vårdnadshavaren, på grund av sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet, kan befaras inte komma att ta tillvara barnets rätt. En särskild företrädare ska inte förordnas om det med hänsyn till barnet är obehövligt eller särskilda skäl talar emot det. (1 § Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn)
2.2 Vem får förordnas?
Advokat, biträdande jurist eller någon annan får förordnas som särskild företrädare. För att förordnas ska personen dock vara lämplig för uppdraget. Vem som anses lämplig bedöms utifrån dels personens kunskaper och erfarenheter, dels personens personliga egenskaper. Förmåga att kunna kommunicera med barnet och vinna barnets förtroende är grundförutsättningar för uppdraget.
På grund av uppdragets art finns det ingen möjlighet för den särskilde företrädaren att låta någon annan hantera ärendet. Den särskilde företrädaren måste därför vara tillgänglig och närvara vid alla tillfällen. Inget annat ombud kan träda i den förordnades ställe vid exempelvis förhör eller rättegång.
2.3 Jäv
I mål om särskild företrädare kan det hända att företrädaren redan haft ärenden inom samma familj i andra typer av mål, exempelvis LVU eller vårdnad. Då ska den förordnade ej åta sig uppdraget som särskild ställföreträdare.
Ett exempel är ett disciplinärende där en advokat hade varit ombud för modern i en vårdnadstvist och sedan åtagit sig uppdraget som särskild företrädare för dottern. Detta var inte okej då lojaliteten gentemot barnet kan rubbas eftersom företrädaren redan hade en lojalitetsplikt gentemot modern. (https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/beslut-i-disciplinarenden/jav.-ombud-i-vardnadstvist-och-uppdrag-som-sarskild-foretradare-for-barnet.-erinran.pdf)
Ett ytterligare exempel på disciplinärende är en advokat som var särskild företrädare för ett barn och sedan åtog sig uppdraget som offentligt biträde och ställföreträdare för barnets mindre syskon. Det var inte okej att företrädaren åtog sig uppdragen för småsyskonen då det kan hända att barnen har olika intressen och på så sätt skulle lojaliteten gentemot det äldsta barnet rubbas. Det fanns även risk för att information som omfattas av tystnadsplikt från det äldsta barnet skulle kunna ha betydelse i uppdraget som företrädare för syskonen. (https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/beslut-i-disciplinarenden/Sarskild_foretradare_off_bitr_for_syskon.pdf)
Förhållandet till vårdnadshavare
Den misstänkta vårdnadshavaren skall ej vara informerad om åtagandet som särskild företrädare. Om vårdnadshavaren söker kontakt med företrädaren får kontakten inte besvaras. Om icke misstänkt vårdnadshavare söker kontakt med företrädaren krävs extremt stor försiktighet, eftersom domstolen gjort bedömningen att det finns en risk för att vårdnadshavarna inte tillgodoser barnets bästa.
3. Förundersökningen
Den särskilda företrädaren har en viktig roll under förundersökningens gång. Företrädaren ska bland annat fatta beslut om barnet bör genomgå förhör eller läkarundersökningar som en del av brottsutredningen. Det är viktigt att barnets vilja beaktas när dessa beslut tas. Men ibland kan det hända att företrädaren inte följer barnets vilja fullt ut eftersom företrädaren har en skyldighet att tillgodose barnets bästa både kort- och långsiktigt.
3.1 Praktiska frågor
Efter att den särskilda företrädaren förordnats ska denne omedelbart kontakta den angivne utredaren och Barnahus. Barnahus är den plats där barn och unga under 18 år kommer till om det finns misstanke att de blivit utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp. Barnet får träffa berörda personer på Barnahus, inklusive den särskilda företrädaren.
Det bestäms tid för förhör och företrädaren får kontaktuppgifter till en trygghetsperson till barnet som kan vara en lärare eller liknande. Företrädaren får också reda på om det förväntas av denne att lämna eller hämta barnet. Även vilken information som förväntas ges till barnet inför förhör.
Det kan hända att barnet har öppnat upp sig för en utomstående person gällande omständigheter som kan vara viktiga för utredningen. Denna person kan då få närvara vid fortsatt kontakt med barnet om företrädaren anser att det är givande för barnet. En förutsättning för att det ska vara okej är att personen inte påverkar barnets berättelse och riskerar att informationen blir inkorrekt. (pm samfundet s 24)
3.2 Vad gäller vid hämtning och lämning av barnet?
Det finns ingen skyldighet för den särskilda företrädaren att hämta eller lämna barnet när barnet ska på förhör eller läkarundersökning. Detta förväntas dock ofta av polis och åklagare även om de inte kan kräva det. Inte heller domstolen kan ställa dessa krav på företrädaren.
Även om det inte finns någon skyldighet för företrädaren att själv hämta eller lämna barnet har företrädaren ett ansvar att fatta beslut om hur barnet ska komma till och från inbokade förhör, läkarundersökningar m.m. Transporten kan ske med egen bil, taxi eller andra kommunala transportmedel. Det är dock viktigt att företrädaren inte diskuterar ämnen som omfattas av sekretess med barnet på offentliga platser när obehöriga personer kan höra vad som sägs.
Om barnet inte vill åka med är det viktigt för företrädaren göra en avvägning om vad som är bäst för barnet. Följer barnet motvilligt med till förhöret finns det risk för att förhöret inte ger något resultat.
3.3 Barnförhöret
Barnförhör hålls alltid av särskilt utbildad personal och sker ofta på Barnahus eller annat, för barn, särskilt anpassat rum.
Som särskild företrädare för barn har man alltid rätt att delta vid barnförhör. Inför barnförhör är det viktigt att företrädaren tänker på vilken information som bör lämnas till barnet, med särskilt beaktande av barnets ålder och mognad.
I de fall tolk medverkar är det viktigt att företrädaren kontrollerar att barnet och tolken förstår varandra. Om de inte förstår varandra måste förhöret avbrytas.
Om det är svårt för barnet att svara på frågorna under förhöret kan det övervägas om ledande frågor ska ställas för att barnet ska börja berätta. Problematiken med ledande frågor är dock att barnets svar kan ha påverkats av dem vilket leder till minskat bevisvärde för svaren. En avvägning får därför göras i dessa situationer.
Får företrädaren kompletterande information från barnet efter förhöret är det viktigt att denne snabbt tar kontakt med åklagaren för att meddela detta.
3.4 Läkarundersökning
Det är upp till den särskilda företrädaren att besluta om läkarundersökning ska genomföras eller inte. Barnets egen vilja har stor betydelse för beslutet och företrädaren ska vidta åtgärder för att obehaget för barnet ska bli så litet som möjligt. Företrädaren bör innan beslut reflektera över vilka resultat undersökningen kan ge i bevishänseende. Finner företrädaren att det inte finns tillräckligt starka indikationer på att barnet utsatts för ett visst handlande bör undersökningen inte genomföras.
Om barnet är 12 år eller äldre anses barnet enligt Socialstyrelsen ha nått sådan mognad att dennes vilja bör respekteras. Åtgärder som går emot barnets vilja bör därför inte genomföras även om företrädaren skulle i annat fall samtyckt till dem.
3.5 Rättsintyg
Rättsintyg är ett läkarintyg på skador eller annat som kan ha betydelse för en utredning av ett misstänkt brott. Det är Rättsmedicinalverket som har huvudansvaret för rättsintyg. I regel är de rättsläkare som utfärdar rättsintyg men alla läkare som arbetar inom den offentliga sjukvården är skyldiga att på begäran från polis utföra en kroppsundersökning och skriva rättsintyg. Rättsintyget utfärdas efter att en person genomgått en kroppsundersökning eller kroppsbesiktning. Rättsintyg kan även skrivas utifrån uppgifter från patientjournaler och kallas då yttranden men är också att betrakta som rättsintyg. För att kunna utföra en kroppsundersökning och således utfärda ett rättsintyg krävs det i huvudregel samtycke.
Vid vissa typer av brott kan dock undantag från huvudregeln om samtycke göras. I dessa fall får rättsintyg och även journalanteckningar inhämtas utan samtycke. De brott som kan aktualisera detta är:
- Brott mot 3, 4 eller 6 kap BrB mot någon som ej fyllt 18 år
- Brott som avses i lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor mot någon som inte fyllt 18 år
- Brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse ett år (samt försök om gärningen innefattar försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap 3 § smittskyddslagen)
- Försök till brott för vilka inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år
3.6 Beslut om nedlagd förundersökning
Om det har beslutats att förundersökningen ska läggas ner finns det ingen möjlighet för företrädaren att överklaga beslutet. Den särskilda företrädaren har ingen behörighet att väcka åtal eller driva en skadeståndstalan på egen hand. Däremot kan företrädaren naturligtvis alltid ha en dialog med åklagaren om man har en annan uppfattning och den vägen försöka få till en ändring av beslutet, men det finns ingen möjlighet att formellt överklaga beslutet.
4. När åtal väcks
Det är upp till den särskilda företrädaren att överväga om talan om enskilt anspråk ska föras i samband med åtalet samt om åklagarens åtal ska biträdas. Företrädaren ska ta hänsyn till barnets bästa vid beslut om skadestånd ska begäras eller inte.
Det är oftast fråga om ideellt skadestånd, d.v.s. ersättning för skada som inte kan mätas i pengar såsom kränkning. Exempelvis kan det vara fråga om kränkningsersättning vid barnfridsbrott, könsstympning eller ärr.
Annan ideell ersättning som kan vara aktuell är ersättning för sveda och värk, bestående skador eller invaliditet. I dessa fall bör företrädaren överväga om att läkarintyg ska införskaffas avseende invaliditetsgrad.
4.1 Rollen i domstol
Om barnet är med i domstolen har företrädaren en viktig roll i att stötta och göra det så enkelt som möjligt för barnet. Vanligast är dock att barnet inte medverkar utan att barnförhöret i stället spelas upp. Det finns då ingen möjlighet för försvaret att ställa frågor till barnet.
Har företrädaren valt att biträda åtalet så bör det övervägas att argumentera i påföljdsdelen och noga framförhålla det försvårande i att vårdnadshavaren är den som begått brottet.
5. Efter dom
5.1 Överklagande
Det är åklagaren som sätter ramen för processen. Uppdraget som särskild företrädare för barn är därför begränsat till den process som inleds. Det finns dock möjlighet för företrädaren att självständigt överklaga en ogillad ansvarstalan även om åklagaren väljer att inte överklaga domen. Företrädaren kan även överklaga domar i den del det avser skadestånd.
5.2 Ansökan av verkställighet
Sedan lagändringen 2021 ingår det även i den särskilda företrädarens uppdrag att ansöka om verkställighet av skadestånd och brottsskadeersättning åt barnet. (3 § Lag om särskild företrädare) Verkställigheten av detta kan dock ta många år.
Av (4 § 2 st Förordning om särskild företrädare för barn) framgår det att företrädaren ska begära ersättning för sitt arbete avseende verkställighet av skadestånd och brottsskadeersättning inom ett år från det att domen vunnit laga kraft. I de fall allmänt åtal inte väckts ska ersättning begäras inom ett år från det att förundersökningen lades ned eller beslut fattats i åtalsfrågan.
Bestämmelserna ovan har resulterat i både praktiska och advokatsetiska svårigheter avseende de åtgärder som ska vidtas. Dessa ska närmare behandlas nedan.
5.2.1 Är det alltid rätt att begära verkställighet av skadestånd?
I regel ska skadestånd som ska utgå från vårdnadshavare till barnet som företräds verkställas. Det finns dock inget krav på att det måste verkställas. Den särskilda företrädaren kan därför underlåta att verkställa skadeståndet i de fall företrädaren anser att barnets bästa bättre skulle tillgodoses om skadeståndet inte utgår. En sådan situation kan till exempel vara om barnets familj har ekonomiska svårigheter och skadeståndet endast skulle minska förmågan att ta hand om barnet. Det är upp till företrädaren göra en avvägning som tillser barnets bästa.
5.2.2 Brottsskadeersättning och försäkringsbolagen
Brottsskadeersättning betalas ut för att täcka den del av skadan som annan ersättning inte täcker. Det bör därför undersökas i vilken utsträckning barnet kan få ersättning från eventuella försäkringar. Om vårdnadshavare inte vill dela med sig av information om försäkringar eller inte går att få tag på kan svårigheter med detta uppkomma. Det alternativ som återstår för en företrädare i dessa fall är att kontakta samtliga tänkbara försäkringsbolag för att få information om barnets försäkringar. Det kan dock även i dessa fall uppstå problematik om försäkringsbolagen inte vill ge ut information till företrädaren utan en fullmakt från försäkringsinnehavaren, d.v.s. barnets vårdnadshavare. Processen kan därför bli både omfattande och utdragen.
5.2.3 Överförmyndarspärr
Ett problem som följer med ovan är möjligheten för den särskilda förvaltaren att öppna ett bankkonto med överförmyndarspärr till barnet. En förutsättning för att Kronofogden och Brottsoffermyndigheten betalar ut pengar till barnet är ofta att det finns ett konto med överförmyndarspärr eller att ett redan befintligt konto förses med spärr. Banker anser ibland att företrädaren inte har behörighet att öppna ett sådant bankkonto, trots att det följer av uppdraget. I de fall överförmyndarspärr krävs finns risken att det blir omöjligt för företrädaren att se till att barnet mottar sin betalning. (samfundet skrivelse s 4)
Referenser:
- Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn
- Barnkonventionen
- Disciplinärenden:
- https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/beslut-i-disciplinarenden/jav.-ombud-i-vardnadstvist-och-uppdrag-som-sarskild-foretradare-for-barnet.-erinran.pdf
- https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/beslut-i-disciplinarenden/Sarskild_foretradare_off_bitr_for_syskon.pdf)
- PM om svaga och utsatta klienter, Advokatsamfundet:
- Rättsintyg:
- Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott 5 § 1 st.
- 4 § 2 st i förordning (1999:998) om särskild företrädare för barn
- Skrivelse om problem vid uppdrag som särskild företrädare för barn efter lagändring 2021, Advokatsamfundet: